"Jotack, det är ju fredag" ellerrr?!
”Hur är läget?” –Jotack, det är ju fredag!
Klassiskt svar på jobbet, men idag känns det inte riktigt som fredag, det ska ju jobbas hela helgen. Det vankas boot-camp för ÖSK damerna i skogarna uppåt Ludvika. Hos Nisse, närmare bestämt.
En liten nätt skara damer som åker upp för trevlig samvaro och bastumys, eller dynglöpning i 8 km uppförsbacke och total uttömning i Nisses lilla gym – lutar mest åt nummer 2, fast vi hoppas på lite av 1an också. Får se om täckningen kommer komma att hålla för uppdateringar på plats, om tid finns. Såg vårt schema för helgen och det är totalt späckat.
Nu har Vesna landat och var med på gårdagens fyspass i friidrottshallen, rätt svårt att förklara Nisses alla småpet på engelska men jag tror att det gick hyfsat. Hon följer självklart med i helgen, så vi kommer slipa hårt på engelskan. Första svenska ordet som jag hörde henne säga var: sås. Känns som att vi kommer klaffa bra med varandra!
Träningen i det gamla ridhuset i onsdags var en träning för sig, skott stod på schemat och när man får klisterblåsor såhär långt in på säsongen så säger det både ett och annat. Jag hävdade starkt att jag får alldeles för lite boll i det här laget och inte härdar mina fingertoppar annars – såklart, jag är ju främst försvarsspelare. Tyckte annars att mina stegisättningar imponerade rätt ordentligt. Vi fick finfrämmande när Lina Larsson kom ner och hälsade på, fantastiskt kul att se henne igen! Axelsson hade gjort marknadsnougat och bjöd runt, lär nog bli fler ggr eftersom de blev farligt goda, därmed farliga att ha hemma, och det vore inte bra om matchvikten ökade med 5 kg under uppehållet.
Finns så mycket mer men skrivkrampen slog mig som en krocketklubba på skenbenet, fortsättning lär följa…
