Stegfel

Fyndiga NA var igång igår igen ”ÖSK läckte lika mycket som taket” eller något liknande, kul att vi kan bringa rubriker som sticker ut. Det blev åter en storförlust mot mästarlaget från Partille, 30-12 talar sitt tydliga språk. Dock var halvtidssiffrorna 13-8 mer smickrande i ÖSK-ögon sett. Men i andra halvlek mäktar vi inte med mer än 4 mål, och då är man föga hotande mot ett så komplett lag som Sävehof. Må så vara att ribba och stolpe inte var vår vän i onsdags, och så heller inte mållinjen som hade två bollar som precis på gränsen. En av dessa så hårt ditsatt att den kilats fast mellan stolpe och golv. Försvaret var återigen bra, när vi står uppställda. I kontring lämnades Frida ensam alltför många gånger för att det ska vara okej, Frida som förövrigt återigen stod för en riktigt bra insats mellan stolparna. Hon var en ynka procent från en dubbeldaim (internskämt)

Carro gjorde en riktigt bra match, men var tyvärr för ensam om att vara hänsynslös i anfallsspelet många gånger. PastaElin Pettersson gjorde 3 viktiga mål i upphämtningen i första halvlek.

Pluslistan i NA:

1.Carolina Järlstam

2.Frida Granberg

3.Anna Axelsson

Som rubriken också sa så läckte taket in och matchen fick avbrytas i ca 20 minuter med 3,5 minuter kvar att spela av första halvlek. En spännande sekvens för publiken när en ytterst orädd vaktmästare stegade upp på en ställning för att fästa hinkar i taket. Han var värd alla applåder han fick för den insatsen.

Träning igår blev en något lekfullare variant, för de flesta i alla fall. Jag är ju tyvärr för mycket utav en tävlingsmänniska för att kunna njuta av sånt där. Jag blir ju så förbannad när det inte går min väg. Häst och ryttare gav framförallt SaraJ huvudbry, 4-kampen mellan 4 lag var egentligen en tävling mellan 3, då lag 2 blev förnedrade ordentligt. Dopphandboll med nick-avslut blev vinst för svarta med LillKamelen som främsta poängmakare när hon hänsynslöst kastade sig fram för en 3-poängsnick i kryssribban. Stafetterna lät vi sluta 2-2 för att behålla viss sämja i laget, var nog riktigt klokt. Passet avslutades med massage, något vi borde göra till en vana. Svetten låg i pölar på golvet så vi får väl hoppas att herrarna inte sträckte ljumskarna efter oss.

Gårdagens träning i Pettersberg genomsyrades inte av några större utsvävningar, förutom att ”äldre” vann mot ”yngre” i ultimate (efter att ”sista poäng vinner”, då ställningen var 3-1 till de yngre) och Carro, Axelsson, Månsan och Dojjan har spelat en bländande fotbollsmatch mot Rynninges P-02or. Rasken klagade i vanlig ordning på vår klisterkonsumtion och Alex talade mer begriplig engelska än svenska. Allt var i vanlig ordning, förutom att temperaturen är något kyligare på norr. Kanske känns logiskt egentligen?

Vi tar plats i Pettersberg även idag, först fys med vår spänstguru Nisse och sedan handboll. Vi får ner finfrämmande idag som nog kommer ångra att han satte sin fot i hallen tillsammans med oss när Nisse är klar med honom. För att inte tala om efter att han provat på att stå i mål. Redogörelse för detta spektakel kommer…

Nu levereras limerickar i strid ström, inför Sävehofmatchen så kom detta in i inkorgen;

Nästa match mot Sävehof från Götet,

Där många fiskar och är således bakom flötet,

Ett sätt att ta de två poängen,

Kan vara att spela tufft och ta dem på sängen,

Annars vi ser fram emot detta mötet

Han var inte överdrivet nöjd med denna, men det ger i alla fall en lätt tänjning på smilbanden. Och i förebyggande syfte så försvarar jag honom för vissa ilskna göteborgare (om det skulle finnas någon sådan) att han vet att de inte är bakom flötet. De goa, glada människorna från Sveriges framsida.

Såg nu att förra veckans match-limerick inte hade kommit ut, trots mina ansträngningar på fredagsmorgonen. Låter den öppna denna måndagsskrivning för ett eventuellt leende på läpparna.

Nästa match mot Kroppskultur,

Så kommer ni ha en kompakt försvarsmur,

Låt dem kasta gris och springa,

Men de kommer inte era kontringar hinna,

För där snabba Tessan ligger på lur.

Så ljöd förra veckans toner av nära manlig anhörig, och tyvärr så hade han rätt länge – men inte hela vägen.

Vi började matchen halvknackigt men krigade oss tillbaka och kom i ledning, med 4 bollar som mest om jag inte missminner mig. Försvaret spelade bestämt och öppningarna kom framåt, fortfarande en del slarv men mycket mer vilja på vissa håll.

Med sju minuter kvar leder vi med 18-17, anfallet efter gör de 18-18 och följer upp med 18-19, då får vi en utvisning och sedan skrivs slutsiffrorna till 18-21. Kropps gör en taktisk ändring i andra halvlek som till en början nästan ger full utdelning innan vi börjar lösa det, en liten stund. Sedan så går vårt anfallsspel åter i lås, och man kan där bara titta på statistiken…

Det var smärtsamt att höra slutsignalen ljuda i idrottshuset i lördags, för den matchen var vår match. Har varit en hel del snack om domarinsatsen efteråt, mycket från läktarplats, och ja. Det var två domare där, och de gjorde en insats. Vad man vill säga om den får stå för var och en. Var det 8-2 i utvisningar? Vet inte hur straffstatistiken ser ut, men jag tror på övertag för Kropps även där.

Pluslistan i NA:

1.Frida Granberg

2.Carolina Järlstam

3.Elin Pettersson

Nu har vi ny vecka, med match onsdag borta mot Sävehof. Vi står åt sidan för pingisturnering i Idrottshuset och förärar därmed den norra stadsdelen med att träna där denna vecka. Det har varit ett gammalt ridhus där så det är väl bara att damma av alla hästskämt och trava på.

Ryktas om ny spektakulär frisyr på en av våra mesta blondiner i laget, bara just denna vecka eller kommer de vara en fortsättning?

God torsdag kära läsare!

Man trodde att våren var på gång här ordentligt i söndags då solen sken över ett lite lagom söndagssömnigt Örebro, en fantastisk dag att vara ute på myspromenad, åka skridskor eller bara hänga i de värmande strålarna. MEN, där sket vi en lök! (Återigen, tack Jojjo för detta underbara uttryck!) Idag var det bra mycket kallare än det varit på i alla fall en vecka, och så snabbt man glömmer! Höll på att göra slut på handbollssäsongen imorse när min järnhingst studsade till av en läskig isfläck och smällde bröstkorgen i ett järnrör. Men, järnröret fick nog ondare än jag idag!

Gårdagsträningen var ännu ett inslag av extern karaktär då målvakterna fick den uppmärksamhet de förtjänar i form av lite målvaktsträning (utan en uppslagen lärobok på sidan av planen…) och vi fick därmed öva prickskytte. Blev ”lite puls” i sann Rask-anda efter det med bra tempo och lite highlights i handbollsform. Ett moment var så bra att Rasken rusade in på planen likt en brunstig tjur, med glödande ögon för att highfiva (tror jag, t o m) Elin som var den skyldiga.

En passning till Rasken i den situationen; Så bra går det när mittsexorna får lattja i kontring! Wooopwoooop!

Reflektioner från omklädningsrummet;

Ollis gick omkring med ett glatt småleende och tror att det bara är en tidsfråga innan ÖSK handboll tar efter Ludvikas ”fredagsmys”. Vi får väl se i den frågan…

Ivana hade lyckats hitta ett solarium och stoltserade med en bringa rödare än det mognaste smultron. Skadeglada leenden från de damer som inte helt sällan själva lyckas bränna sig.

Måns fick present av Axelsson, blev glad men låter den mogna någon dag till.

Underklädesvalet efter träningarna är alltid grund till spekulation om efterföljande aktiviteter, spets eller Bridget Jones? Inte helt sällan pikarna kommer därefter heller…

Måndagens överraskning som inte innefattade träningskläder var ett mysterium för alla när vi blivit kallade till Engelska skolan på måndagskvällen. Har våra Mackedonnor klagat på vår förfärliga engelska? Ska Rasken slå oss på knogarna över katedern? Ska vi bli straffmatade med skolmatsalens moussaka?

Det var dock allt annat än ett straff vi fick, utan en föreläsning av Dr Feelgood (Micke) som var riktigt, riktigt bra!

Jag väntade mig nästan ett litet intro med låten ”I’m dr feelgood, makes you feel good”, ni vet kanske vilka toner jag har i skallen?

Det blev en del diskussioner, lite verktyg att använda oss av, lite cred, lite förmaningar och x antal skratt. Som vanligt när vi har dessa sammankomster, pikarna måste ju flikas in lite då och då.

”har ni någon gång varit intresserade av en kille och det inte har gått så bra?”

Ett stort asgarv gick igenom lokalen och #18 och #10 fick knocka knogarna mot varann. Jo, det har väl hänt. Någon gång. Eller några. Ganska ofta? Då smuttar vi på sanningen kanske.

Träning igår med fys med Nisse, ligger rätt bra till allihop överlag verkade det som eftersom vi inte fick bakläxa. Nisses nya magmarodör är en övning för sig, gör man den rätt ligger man i fosterställning efteråt. Helt rätt, tycker Nisse! Handbollspass efteråt och tränarna såg ljuset tror jag. Det lät lite så, är ju kul när karlarna är nöjda.

Igår var det ju också Alla hjärtans dag. Undertecknad blev grovt överraskad när ett blomsterbud kom in med en ros på jobbet, Tess fick hemleverens, Månsan fick en stor röd ros,  Frida fick en snabbpuss och ett flåsigt ”jag älskar dig” av sin käre VM-back när de lyckades stöta ihop under dagen, Mallan fick ”jajusst jävlar” när hon sa att hon skulle laga en finare middag med tanke på vad det var för dag. Några damer gjorde en egen sammankomst med sina hjärtevänner i laget men mest spektakulärt var väl ändå Axelssons P&P-kväll med killkompisarna. Jag köper ju också trisslotter i tron om talesättet ”Otur i spel, tur i kärlek” och vice versa, ska göra sin rätt. Men ICKE! 5 trisslotter och inte så mycket som en krona… Därmed väntar alltså kärleken runt hörnet nu närsom? Alla hjärtans dag-presenten från mamma och pappa var en 5 timmar lång dvd med Robert Gustavsson, tyckte de kanske att jag behövde få skratta lite en dag som igår?

Idag är det lillördag och då också långträning, vi trummar på!

Roligare vecka har man väl haft…

Förra veckan stod det klart att Carin flyttar hem till Boden av personliga skäl, hon kommer också att spela med Boden i Allsvenskan. Jag kan inte uttrycka i ord hur detta känns, för känslorna är otroligt delade. Carin är ingen man bara vänder bort och glömmer, utan hon sätter avtryck hos de hon träffar. Jag trodde väl inte att jag skulle bli så såld på henne när vi första gången träffades i Universitetets lokaler, nog för att hon var supertrevlig. Men lite för snygg för att vara en genomgod människa, men ack så fel jag hade!

Frånsett sina oräkneliga goda egenskaper som människa så är hon ju också en formidabel handbollsspelare, så självklart kommer hon att saknas på planen också.

Via Stegfel så vill jag önska Carin all lycka och välgång. Hoppas att du inte fryser fast i Boden för dig tänker jag inte sakna någon längre tid!

En match spelades också i helgen, Västerås Irsta på bortaplan. Vill prata så lite som möjligt om den. Vi förlorade, Frida var grym. Vi krigade (nästan) hela matchen, men vi räckte inte till. Återigen så är det i vårt anfallsspel vi inte riktigt får till det, sprider lite bollar över långsidorna eller i händerna på Västeråsarna. För att inte tala om på deras duktiga målvakt. Vi spelade med en punkt hela matchen, vilket gjorde vårt försvar ganska glest men vi löste det relativt bra ändå. Deras kanter fick kanske lite väl mycket utrymme, 11 mål slår nog punkt för det.

I ett försök att bagatellisera vår förlust (ingen som tror att jag kan det om de träffade mig efter matchen) så vill jag spotta skit på bilden som fanns i tidningen igår. Det är ju riktig kvalité att få synas med putmagen framme OCH se vindögd ut. Det enda positiva som kan sägas är väl att jag fick några grabbar avundsjuka eftersom jag håller fröken Bernesund-Johnsson i ett duktigt pattgrepp, och hon är ju ganska populär på vissa håll häromkring. Nu lastar jag ju ingen skit på vare sig fotograf eller reporter, utan mer på det faktum att jag gör mig så ofantligt dåligt på bild. /All media är bra media?

Pluslistan i NA:

1.Frida Granberg

2.Ivana Petkovska

3.Sara Johansson

Nu blickar vi dock framåt med någon överraskning ikväll som start på handbollsveckan och sedan bär det av i rasande tempo mot nästa helg och match mot Kroppskultur hemma i idrottshuset.

Limerick från nära anhörig ramlade in idag, han var inte jättenöjd men det är ändå så kul att jag måste lägga upp den...


Imorgon match mot Västerås, med de har ni en oplockad gås, krossa, mosa o hacka gurka spelar ingen roll om de har mössa eller burkha,
bättre att förekomma än att föregås.


Som sagt, inte felfri men väldigt kul!

Rykten flyger, trots silly season inte är i process. Och så även i ÖSK.. Nu handlar det inte om någon ny klubb utan en helt ny sport för en av damerna. Det är inte Carro som låg nära en draft till Örebros bowlare, utan ingen annan än #18.
Men allvarligt, vad tror ni?

Vad är väl en bal på slottet? Eller en gala på Conventum, för den delen…

Nej, jag ska inte vara bitter. Om ni undrar över inledningen så var det ju Örebrogalan igår, men ÖSK handbolls spelare lös med sin frånvaro (har hört från säkra källor att vi faktiskt var saknade) eftersom vi hade träning. Man måste prioritera rätt!

Fick ett väldigt vackert mms på en hockeyspelare i representationskavajen och han var SÅ stilig. Det var ju synd att missa liveshowen.

Nu är det dock fredag igen, man måste bara älska det! Trots en arbetsdag som håller mig från hemmets sköna värme och välfyllda kylskåp mellan 06.30 och 17.20 så vet man ändå att en skön kväll väntar och även en ovanlig sovmorgon imorgon. Det är värt att härda för!

Imorgon skall också ratten styras mot Västerås för match mot IV, ett riktigt arrangemang har slagits på där med lite sköna happenings och fritt inträde till matchen som huvudattraktion. Vi mötte IV hemma innan uppehållet och gjorde en lysande halvlek, följt av en långt sämre. Så vi hade väl tänkt kopiera prestation och känsla från första halvleken och styra skutan mot rätt destination i hela 60m minuter denna gång. Vi vet ju att vi kan det!

Västerås-Örebro, kan inte låta bli mina hockeykopplingar då dessa derbyn alltid är mer än heta mellan Gurkor och Kex. Våra derbyn mot Västerås brukar också genomlysas av viss hetta, mycket kamp och vilja. Dock har vi inga handskar att kasta, men eftersom vi är hårda damer så gömmer vi oss inte bakom massa skydd som de älskade liven kallade hockeyspelare gör. Skämt åsido, vi hade inte kastat några handskar i alla fall.

Önskar att jag kunde bjuda på lite härligt skvaller såhär i februarikylan, men jag blir nog lynchad om det saftigaste kommer ut.

Det ryktas dock att en av ÖSK-damerna funderar på att lägga skorna på hyllan och byta sport, eller rentav karriär? En bild kommer på detta…

Vad hände på träningen igår? Linjen växte, eller försvann benen på TJ? Plötsligt låg hon bara där…

Väl mött i Bombardier Arena (big ups för det coola namnet) kl 17.00 imorgon, lördag.

Början på vår alternativa träningsvecka började med – bowling! Ett djävulens påfund om ni frågar mig och jag var duktigt nervös för att tappa humöret totalt. Det vore inte första gången det hände på en bowlingbana. Om jag ska bjuda er på en liten anekdot så hade jag fått en liten ”set-up” via en viss #1 Frida Granberg. En slags blinddate i ett lite större sällskap och de kommer då på idiotidén att vi ska bowla. Det gick sämre och sämre för mig, bättre och bättre för de andra och pikarna haglade likt regn i Washington. Det hjälpte också föga att min date var asgrym på att få ner käglorna. Så, jag blev förbannad och när frågan kom ”vad ska vi göra efter?” så svarade jag buttert ”jag ska åka hem!” och jag kanske inte behöver klargöra ytterligare att det inte blev någonting med den där dejten.

Men igår verkade förändringarnas vind ha farit igenom Strike & CO, förutom vissa dippar, när t ex jag säger till Carin (vi var i samma lag) ”Fan det går ju bra Cirran” varpå hon svarar mig ”bara jag vinner över dig!”. Det är lagtänk det! (Hade ju exakt samma tanke i huvudet, men jag lyckades hålla den inom mig)

Vi tog varsin serie så vi kan väl vara nöjda antar jag, dessvärre tror jag inte att lag Axelsson/Bergdahl/Månsson/Rask kommer på topplacering trots Månsans magiska spel. Ska faktiskt credda Raskens spel med vänster hand då hans höger är i gipsvagga. Han blandade och gav, kanske man kan säga. Starkaste laget måtte vara Frida, Carro och Kenta. Carro briljerade sista serien och landade på 198 poäng. Man såg hur pensionärerna flockades bakom och var djupt imponerade. Rasken krävde att hon skulle slå i rännan för att de inte skulle värva henne till kommande bowlingsäsong.

Vem tappade klotet bakom sig? SJ!

Vem ramlade omkull? CB!

Vem hade snyggaste Strike-gesten? TJ!

Efter bowlingen tog vi oss några stycken ner till gymmet för att pumpa lite Nissestyrka och för att inte glömma vad det är för sport vi egentligen håller på med. Inte för att jag någonsin skulle kunna inbilla mig att bowling vore något att satsa på.

”Hur är läget?”

”Ja, vafan det är ju måndag. Men man kan ju inte göra något åt det så det är ju bara att bita i..”

¨

Ungefär så kan jag väl känna efter lördagens nederlag i Idrottshuset. Känslan innan var bra, riktigt bra. Vi kände att vi hade någonting bra i ryggen efter dryga 40 minuters bra spel i Eslöv och en bra träningsvecka med många steg i rätt riktning.

Istället föll vi platt på nästan mot ett H43 som vi på bortaplan inte låg många bollar efter i en konstig match. I detta fall kan vi tyvärr inte skylla på en konstig match utan ett ofantligt antal tekniska fel, sega skallar och felbeslut.

Jag vill helst inte tala om matchen, är fruktansvärt besviken på vår insats och hade gärna dragit täcket över huvudet i ett par veckor kändes det som. Men, vi får åter resa oss. Borsta av dammet, tvätta skrubbsåren och försöka trampa igen. Vi vet ju att det går, och det är dags nu!

Vad kan man skratta åt efter matchen? Egentligen ingenting…

Kanske det faktum att Dojjan utbrister till mig; Vafan Axelsson, två utvisningar. TVÅ!? Vad är det som händer?

Mitt svar var väl i klass med; Kom på något eget…

En stark ljusglimt är Maria Ollinen som verkligen tagit chansen och visat vad hon kan. Jag har själv blivit bortstegad mer än en gång av hennes milslånga ben och rappa kroppsfinter, så det känns skönt att se folk i andra tröjfärger köpa korv ibland.

Pluslistan i NA;

1.Maria Ollinen
2.Malin Bergfalk

3.Carolina Järlstam

En alternativ träningsvecka står för dörren och sedan lördagsmatch i Västerås. Kex vs Gurka, som hockeyfolk skulle säga.

Om den matchen ryktas att vi får en supporter som rest långväga för att se oss in action, även en skvätt från de lokalare delarna kan tänkas ta en timmes bilfärd mot Bombardier Arena.

Söndagsskvaller:

Vi har träning ofta skarv i skarv med ECO Basket så det är ju inte helt otippat att det fnittras lite lagen emellan. Och de har ju en hel del engelsktalande i laget, följande samtal kunde höras på söndagsförmiddagen;

-         I’m hangin’ out with Anna

-         Who is Anna?

-         She’s the big one (TACK för den) blonde hair, tall, number 18

-         Oh, she’s the scary one!

Nu har jag ju fått försäkrat att ”the big one” inte betyder att jag är tjock, utan stor och lång. Så det ligger inget skit kvar där, men historien kryddas ändå lite extra av det faktum att det är det första som sägs.

Att vakna upp 05.30 en morgon, inse att man faktiskt måste gå upp, temperaturen står på -17,4 grader och ändå vara ganska glad, det är ganska skönt. Är det bara för att det är fredag kanske?

Ute hängde det isbjörnpittar i luften när träningsoverallen fick tjäna som överdragsbyxor i brist på den riktig varan och järnhästen som var tungtrampad idag tog mig till jobbet. Möttes av mycket glada grabbar som ska iväg på äventyr och kammade in lite alternativa komplimanger. Det mår man ändå ganska bra av!

Träningsveckan har nått sin ände sånär som på ett pass i gymmet och det har sett bra ut. Mr Rask har t o m utbrustit; ”det där var ett halleluja-moment”. Då måtte det vara bra! Eller så var han bara uppfylld av gamla repriser av Idol-Kishti, tveksam på det dock.

Stegfel ursäktar:

Det var Carin som stod för höftskottet på Måns i måndags, detta uppmärksammades på träningen och vi böjer huvudet i ånger för denna felskrivning och skickar all omtanke till Månsis höft… Det kan behövas! (Speciellt eftersom hon igår, torsdag, åkte på ett till!)

En alternativ uppvärmning ägde igår rum och Rask häpnade över vårt beteende. Dock lyckades Axelsson göra en riktig homerun i rugbyövningen med Dojjans klingande skratt i öronen.

En kommentar, ej så sällan just denna dam levererar i den här klassen;

”Jag ska vara så jävla bra på lördag, och snygg! Så får man se hur många friend requests jag får på facebook sen”

Match imorgon, lördag, kl 15.00. Lite halvtaskig timing då ÖHK spelar kl 16.00 mot Bofors (ja, jag vet att de heter BIK Karlskoga nu) och det är ju en pubilpopulär match. Dock så avgörs ju inte vår match på läktaren utan vi tänkte smacka in allt vi har på planen. Senaste matchen mot Eslöv visade vi prov på bra spel, försvars- och målvaktssidan var bättre än på länge och ett lugn fanns genom hela gruppen. Vi tappar sista 10 men det fanns vissa omständigheter då som inte finns denna vecka. För att inte säga för mycket, man vill ju inte gynna någon annan. Vi är laddade, jävligt sugna och tror på att förändringarnas vind blåser genom Örebronx imorgon.

Fick en matchlimerick i sms-inkorgen på morgonkvisten av nära anhörig;

Det är ett lag från H43

som undrade om ni ville va me’

Men om ni anfaller i flock

Samt tar varje block

Kommer de bara skjuta breve’

Vi ses i idrottshuset gott folk, ni kan missa lite av hockeyn och värma er i vår varma hall med lite mer lättklädd, dock lika hård, underhållning.

Handboll är som hockey utan skydd – gammal ÖSK legend