fredagsmys
Ledig helg – vad gör man då?
Äntligen fredag och slutet på ännu en jobb/skolvecka. Slutet på en träningsvecka kan man aldrig säga då vi aktiverar musklerna även i brist på boll denna helg. Just det, spelledigt denna helg och beordrade lugna aktiviteter och mycket vila vid sidan av helgfysen. Plötsligt får vi alla spelare problem. Vad gör ”vanligt” folk när de är lediga? Soffhäng och filmkvällar i all ära, men när man plötsligt har både en lördag och söndag att slå ihjäl – vad gör man då? Man får ju ta tag i storhandling, tvätt och städning som inte hinns med mellan jobb/skola och träning i veckorna, men sen måste man ju också ta vara på den ”ledighet” man har. Huvudbry hos damerna som spekulerar i allt från blinddates till att åka hem till familj och vänner på hemorten. Vi kanske får oss en uppdatering efter helgen vad vi lyckats sysselsätta oss med.
Mannen, myten, legenden
Tänkte skriva ett par rader om mirakelmannen med fler smeknamn än tänkas kan – Nisse. Fysguru, spänsthitler, farbror och även Pissenisse (de dagar man har svårt att komma ur sängen för träningsvärken eller då jeansen plötsligt säger stopp vid rumpa och lår) är bara en bråkdel av de smeknamn han kammar hem, alla med glimt och kärlek såklart. Förutom en gång, då han tände djävulens lykta i våra ögon. Han sätter upp en stafett som innehöll ett moment där man mellan varje varv skulle trä en tråd genom en nål så många ggr man hann. Lagen delades in och man erhöll varsin nål och tråd, godtrogna som vi är så kollade vi ju inte in de andras nålar utan tände tävlingslågan och bara körde. Frustrationen var enorm när man själv lyckats pilla igenom trådjä-eln 4 ggr och hör de andra skrika ”10!”, ”16!” och någon drog till med ”20!”. Ni hör ju själva att någonting inte stod rätt till, när vi undersökte saken närmare såg vi ju att alla hade fått olika storlekar på nålarna. Vi jobbade med ett nålsöga i storlek av ett saltkorn (inte mycket överdrift faktiskt) och Nisses lag hade en nål som vi kan likna med mössen i Askungen, de kunde nästan trä igenom hela armen genom nålen (en något större överdrift) och vi jagade Nisse åtskilliga varv runt Idrottshusets golv till ekot av hans skallande skratt. Då hette han Pissenisse ett bra tag, långsint som man är.
Han kan dock inte kallas annat än ett fysfenomen, det är lika kul varje gång någon som inte träffat Nisse spärrar upp ögonen när karln gör ett skutt likt en spänstig hopphäst och sedan går ner i något spagatliknande stretchmoment. Att han sedan trollar med våra kroppar som Joe Labero gör honom inte mindre spektakulär.
Avslutar denna fredagsblogg med några småsköna citat från beundrare:
”Jag bara älskar era nya matchdräkter. Ni gör er fruktansvärt bra i taj… eh svart!” Anonym karl, 27.
”Jag såg att ni förlorade, det var ju tråkigt. Men jä-lar vad snygga ni var!” Anonym kollega, 30 +
Det känns ju skönt att utvalda delar av den manliga publiken har fokus på den sportsliga prestationen, eller? Vi ger allt och lite till för att på onsdag få kommentarer om en väl genomförd match och ett förhoppningsvis tillfredställande resultat – också. Vi vill såklart fortsätta anses vara snygga, som en ”biprestation” till vårt handbollande.
